2:a advent. Söndagen den 6 december 2009.

Vi firar Ellens födelsedag. Det är märkvärdigt tomt på din stol.
Det är tomt och smärtsamt utan att barncancerfonden i alla utskick och reklamsammanhang påminner om "den tomma stolen". Den förbannat tomma stolen.

Det är faktiskt märkvärdigt tomt - i livet. Det liv som Ellen fyller till bredden med sin närvaro, är samtidigt urholkat och innehållslös.

//En liten människa som lägger sina besparingar på gravljus och har en ångest som hon lagt i en liten låda för att överleva.

6 kommentarer:

  1. Pernilla Nordström6 december 2009 kl. 17:52

    Grattis lilla Ellen på födelsedagen!

    Kram Pernilla, Klara, Elsa, Andreas

    SvaraRadera
  2. Nä...nu vill jag säga emot dig. Jag vill säga: nä ingen liten människa. Jag vill säga: en stor människa som bär så otroligt mycket! Stor kram! /Linda Lindholm

    SvaraRadera
  3. Skickar återigen en stor kram. På tisdag får du en riktig.
    Med värme
    Maria

    SvaraRadera
  4. Lilla Ellen. Min Sixten fyllde också år igår. Två syskon med samma födelsedag. Med brorsor som fått medulloblastom. Jag kämpar fortfarande med orättvisan kring varför vissa barn får stanna hos oss. Jag ältar och funderar, känner mig tacksam över att jag får behålla min pojke, känner sån vanmakt och sorg över att Ellen inte fått behålla sin John. Snart väntar ny magnetröntgen. Mörka svarta tankar kommer, men så länge vi inte har någon konstaterad cancer får den inte ta någon som helst plats. BORT BARA! Den där fjärde stolen väcker så mycket känslor. För er som mist ett barn blir det omöjligt att andas.Ni lever den vardagen. Det kommer alltid att saknas någon i baksätet på er bil. För oss andra blir reklamen en tydlig bild, ett budskap som går fram. Jag kramar om er och tackar än en gång för att jag och många med mig får vara med och följa er här.

    /Helene

    SvaraRadera
  5. Kramar till er och till födelsedagsbarnet! Hektor fyllde också år igår. Förstår att det måste vara så tomt att fira utan brorsan som skulle vart med och hurrat. Usch kan inte förreställa mig,vi har ju bara delat små små minibitar av den väg ni fått gå... Tänker på er så ofta, drösvis med kramar
    jennifer

    SvaraRadera
  6. Malin...
    du må vara en liten människa till storleken, men du är en oerhört stor människa när det gäller styrka, mod, ömhet, öppenhet, värme, kraft, medmänsklighet, kärlek...ja, listan kan göras lång!
    Johns & Ellens mamma är sannerligen något extra, något/någon att vara stolt över!!

    Stora stora kramar Anna A.

    SvaraRadera