Torsdagen den 17 december 2009. Dagen då morfar faktiskt bara fyller 61.

Önskelista julen 2009:

• Jag önskar att livet kunde gå fortare. Kanske kunde det rusa fram, så att yrsel blev en vardagskänsla och fartblindhet kändes lustfullt. Det önskar jag mig i julklapp!
• Jag önskar att livet var en enda kurragömmalek; några av barnen har gömt sig, jag räknar, jag letar förstrött en stund, och ropar därefter fritt fram. ALLA barnen kommer fram, skratt, kramar och festisdricka!
• Jag önskar att utanför min lägenhet, just när jag satt foten utanför porten, tog gatorna i New York vid. Varje morgon när jag och Ellen ska till dagis, hoppar hon upp i vagnen och vi promenerar ut i Central Park. Det blåser lite isigt, men nog f-n är det New York. Vi kan drömma oss bort på kaféer hela dagen, jag och Ellen. Det är en klurig julklapp att slå in i tyll och papper. Men den skulle göra sig otroligt bra under granen!
• Jag önskar mig lite vardagsvärme: Inte så att det blir klistrigt och krystat, men så att jag får plats på bussen i snöstormen, trots att det egentligen är förbjudet att vara fler än 53 stående passagerare (eller 45 nackabor). Lite solidaritet helt enkelt, bara lite. Inget stort och svårt.
• Jag önskar mig en pojke. En liten, blond, med alldeles bruna ögon. Jag önskar mig honom nu. Jag tänker att det kan vara svårt att hitta honom nu när det är så kort tid kvar till julafton, men jag kan vänta. Ett litet tag - bara jag vet att jag får exakt den pojken som jag tänker på.

//Malin