Fredag den 9 oktober 2009

Jag har gått "brittsommarpromenad" i ett par timmar med Anna - Anna som vet och genomlever och delar med mig. Det ger magstöd och kraft, trots önskan om att det var annorlunda för oss, oss båda. Därefter hade jag och Ellen en "brittsommareftermiddag" i parken. Mellis vid sjön med fina dagismammor, Lotta, Nadia och Emely, Kicki och Annica. Det är stort för mig att bara vara dagismamma bland andra, dessa dagar. Fina Ellens mamma, bland föräldrar som ser och hör och vet, men mest av allt bara är!

Jag vet att jag inte måste återgälda, men ändå.......allt det här värmer mig!

John,
det är inte samma park utan dig, dina giraffer, sockerdricksträdet, måsen, grillkorvarna, ekot över sjön och klätterväggen. Solen värmde idag, men värmen är så flyktig. Allt tycks flyktigt. Och jag....ska öva på tystnad. Älskar dig!

/Malinmamma!

5 kommentarer:

  1. Jag förstår att det inte alls är samma ska som när John fanns med, men det ger dig säkert många mina minnen! det tror jag verkligen är bra//matilda

    SvaraRadera
  2. Mmmm... skönt med "utevistelser"! Djupa, långa andetag i höstluften gör nog mer gott än vad man kan föreställa sig! Gott att Du får "bara vara" bland fina fina människor som "vet hur det är"! Glad att Du ÄR Malin! Fint att ha Dig som vän! Tack! Sänder en bunt med styrkekramar!

    SvaraRadera
  3. Vill bara skicka varma kramar från mig.
    /Maria A

    SvaraRadera
  4. Jag tänker på Anna och Henning också!
    Jävla jävla jävla fan skit.

    Massa kramar

    SvaraRadera
  5. Ibland när man är mitt uppe i allt, allt det man skyndar å stressar med varje vardag, så glömmer man att stanna till. Stanna till och påminna sig själv om att just allt det, tvätten, disken, dammsugningen, bada barn, torka efter barn, byta blöjor....just allt det är lyx, vardagslyx!! Jag tror att man måste stanna till och påminna sig själv om att njuta! Man vet bara vad man har just då, just för tillfället och det ska man ta vara på. Visste man inte det innan så har du, ni, John lärt oss andra just det. Så underbart att du kan få "bara vara"!!...mitt i all din sorg. Underbart att du har så fina vänner runt om som också bara kan vara!! Det är väl det livet går ut på, att njuta av det lilla!!
    Stora kramar Anna A.

    SvaraRadera