John brukade titta på sina favoritfilmer på youtube ibland när vi var på sjukhuset. Kanske tittade han tom innan han blev sjuk. Vi hade alltid en grej när vi startade filmer, både via DVD:n eller via internet, då vi frågade i menyvalen om han ville se hela filmen eller endast valda scener. Oftast valde John att se hela filmen, men om det var en film han sett riktigt mycket kunde han ibland välja scener. "scener, mamma". Då rullade vi igenom alla scenvalen som fanns och han valde. Därefter ställde vi frågan: vilket språk? Finska eller...och så skrattade vi....varje gång, så som man kan skratta tillsammans med en treåring åt samma sak miljontals gånger och skrattet ändå bubblar. Minns att när John tittade på Lejonkungen eller Djungelboken eller liknande på youtube så ville han se dem på ryska. Jag fann mig själv söka på disney-mastondontfilm efter disney-mastodontfilm, såsom många småbarnsföräldrar med mig säkert gjort, med det lilla, för en nackapojke, unika sökkriteriet ryska: "Jag älskar ryska, mamma, sedan tittade han.
Kanske lät det fint eller roligt.
/Malin
Haha, åh vilket härligt fint minne ni delar med er av! :) Ska testa med min dotter nästa gång vad hon säger om hon får frågan "vilket språk"! :) Ibland byter hennes pippi-filmer pråk av sig självt och då blir det danska. Det har hon tyckt låter roligt och lärt sig säga pippi långstrump på danska! :P Hehe... Många kramar till er! /Linda Lindholm
SvaraRaderaÅH. Ögonblick. Så många samlade ögonblick du har med din pojke. Ryska blir ett ännu vackrare språk när man lyssnar med John-öron....
SvaraRaderaJag sitter på ALB med Ivar, lite rutintjofräs. Konstigt att vara här. Saknar Annacarin. Mycket. Är tacksam över att vi fick ha henne när Ivar var sjuk. Min son är lågmäld, sitter och ritar. Tänker på er. På John. På alla andra barn. Och så den här starka vårsolen in genom mottagningsfönstret på Q84...Så absurt.
/Kram Helene
Fina minnen Malin. Underbara och svåra. Stor varm kram från Maria A.
SvaraRaderaHej Malin.
SvaraRaderaMinnen, så underbara och samtidigt så svåra...
Du har så rätt i att ett barns skratt är något alldeles speciellt, annorlunda än en vuxens, mer äkta och ofta så härligt bubblande. Känns varmt inombords när jag hör dina ord, men det underbara är naggat i kanten av den smärta jag också hör...
Stor varm kram Anna A.
*sänder er en hel bunt med helande varma kramar och annat sånt som kan vara bra att ha* ;) <3 /Linda Lindholm
SvaraRaderaHej och tack för senast, det kändes så fint att få träffa er.
SvaraRaderaVilket härligt minne du delar med dig av, ett kärt minne -samtidigt som jag anar smärtan över att det bubblande skrattet har tystnat. Och att minnas just ljud i tystaden tycker jag för egen del gör så ont, för det är ju så tyst... Minnen med alla sinnen kan vi spara och gömma i hjärtat som en hemlig skatt. Men -också- öppna hjärtat, ta fram de finaste underbaraste minnena, se dem, hämta kraft ur dem när det är som mest grått och kallt. Och kanske när vi öppnar hjärtat, kanske att solens strålar når vårt inre. Det är min förhoppning.
Hoppas också att packandet och flyttandet inte tar alltför mycket på krafterna. Är lite osäker på när flyttlasset går. Vill ni ha flytthjälp? Vi hjälper gärna till.
Kram från Elin, Moas Mamma
Har inte varit inne på er blogg på ett tag, läser och blir både varm och samtidigt ledsen.
SvaraRaderaOrden går rätt in och jag varken vill eller kan värja mig.
Finaste vänner, vet att ni är älskade och jag och många med mig har er i våra tankar och böner så ofta.
Vill gärna träffa er snart igen när ni kan och vill.
All kärlek till er
Sara
Var tvungen att gå in här och läsa hur ni har det igen... Tårarna rann när jag läste orden du skrivit om vem "Malin" är, efter allt som hänt.
SvaraRaderaJag känner mig exakt likadan, vet knappt vem jag blivit, hur människor ser mig längre.
Vi har båda förlorat våra första barn efter en fruktansvärd kamp, och vart har det lämnat oss ? Vi är båda mammor igen, men bär för alltid med oss ett djupt hål inombords som är omöjligt att fylla.
Jag är säker på¨att vi bär med oss deras styrka dock, och att de ALLTID kommer att skydda oss och vår familj från ont.
Önskar er familj ALL lycka och du är mer än välkommen att maila lr ringa om du vill prata.
Många kramar Sofie, mamma till ängeln Victor.
denstarkastestjarnan@hotmail.com